Svensk ordbok 2009, webbversion

bekan´ta sig verb bekantade bekantat be·kant·ar●skaffa sig närmare kännedom om person, fråga etc. psykol.de bekantade sig (med var­andra)han håller på att bekanta sig med litteraturen om Irakkrigetbekanta sig (med ngn/ngt)sedan 1890Subst.:vbid1-115727bekantande