Svensk ordbok 2009, webbversion
bekan´ta sig
verb bekantade bekantat
be·kant·ar●skaffa sig närmare kännedom
om person, fråga etc.
psykol.de bekantade sig (med varandra)han håller på att bekanta sig med litteraturen om Irakkrigetbekanta sig (med ngn/ngt)sedan 1890Subst.:vbid1-115727bekantande